2015 - ett turbulent år i livet

Nyårsafton och dags för en årssammanfattning. Idag är dagen och kvällen då vi förväntas vara aspepp och glada, men efter detta år känns det ännu svårare att känna den peppen än tidigare nyårsaftnar, och då har jag alltid haft svårt för detta firande. Men för att sätta punkt för detta året är det ändå på sin plats med en liten sammanfattning av det hela.
 
2015 är utan tvekan det mest turbulenta året i hela mitt liv. Vissa saker kommer prägla det mer än andra. Men på det stora hela så har jag faktiskt varit oerhört ledsen. Men jag har också kunnat känna glädje. Jag har avslutat vänskaper som har varit destruktiva, och jag har påbörjat nya och mer givande vänskaper. Jag har slutat jobba och börjat plugga!
 
Att Wanda åkte och att allt med det blev fel är nog det som kommer prägla året allra mest. Jag har känt (och känner fortfarande) sådan enorm olycka över detta, och det vilar över mig som en skugga i allt jag gör. Detta är första gången jag får ta hjälp av advokat, och under 2016 hoppas jag på en lösning på det hela. Bävar inför att skriva "ett år utan Wanda" på alla hjärtans dag, och jag hoppas verkligen att något i rätt riktning händer innan dess.
 
 
Sista bilden som togs på Wanda, efter hennes triangelmärkning.
 
2015 fann jag också två olika kärlekar. Dels kärleken med Daniel. Han är min klippa och mitt stora stöd här i livet. Tack vare honom och min kompis Miranda vågade jag mig dessutom på att gymma, och det kom att bli min andra kärlek och passion. Jag började gymma i Oktober, och jag skulle vilja påstå att det är de sista 2.5 månaderna som saker och ting har känts lite lättare igen, tack vare träningen.
 
 
 
 
En hel del andra hästar har kommit och gått i mitt liv. Har varit medryttare på Curioso, Junior, Amora och Cooper, men fått säga upp mig av olika anledningar. Parama och Dockan har kommit hit för att bo hos mig, men ingen av dem fungerade. Och jag har kommit till insikt att det inte är hästarna och ridningen i sig jag saknar, utan att det är Wanda det handlar om. Hon är allt, och det är hos henne min riktiga passion ligger.
 
 
Kralliga Amora blev min favorit!
 
Jag har provat att ha katt, men fått konstatera att min lägenhet är för liten för två katter och två människor - bitter över det!
 
 
 
Jag har varit på väldigt många och bra konserter. Toppade gjorde årets sista spelning då jag såg Amason. Det var wow. Men också häftigt att få träffa och snacka lite med Little Jinder, det var stort.
 
 
 
En jäkla massa tatueringar har det blivit, och jag har nog varit mer öm i huden än oöm ;) Jag har också varit på psyk i akut ärende, men de ansåg att jag var för frisk. Sedan kontaktade jag andra ställen som ansåg att jag var för störd. Så nu kör jag på själv istället.
 
Överlag känns det som att 2015 har hjälpt mig att få perspektiv på saker och ting. Att förlora Wanda har visat mig att sånt som jag tidigare ansåg var hemskt är en droppe i havet. Och det har faktiskt fått mig att bli mer öppensinnig, och jag har levt mer i nuet och tagit tillvara på livet.
 
Jag går in i 2016 med mer hopp, och med stora mål gällande min egen fysiska och psykiska utveckling. Jag hoppas att ni följer med mig under den resan. Så småningom ska jag också berätta ALLT om Wanda och den historien, ni förtjänar att få veta och att få varnas. Men under tiden vill jag önska er alla ett gott slut, och ett gott nytt år. Tack för allt stöd under det här året, det har behövts mer än vad ni kan tänka er. Stor kram!
#1 - - Stina:

<3

Svar: <3
Matilda Holmström

#2 - - Cornelia :

Ska bli kul att fortsätta följa dig! Jag håller också verkligen tummarna för att det löser sig med Wanda! kommer på mig själv med att tänka på er lite då och då fast jag inte känner dig "på riktigt" men jag kan knappt förstå hur hemskt det måste vara... det måste bli bra!

Svar: Men gulliga du, tack!
Matilda Holmström

Till top