Vuxen känsla

Något har hänt med Jakob, han känns liksom vuxen och fokuserad i arbetet nu. Självklart har det väl att göra med att han faktiskt har blivit äldre och fått mer styrka i sin kropp, men det är också en förändring i huvudet. Sen har jag även ändrat min ridning till ett bättre sätt och jag tror att jag är en bättre tränare för Jakob nu också! 

Igår red jag 40 min dressyr, mer än så behöver han inte gå. Jag tänkte försöka förklara hur jag har börjat lägga upp ridningen kch hur mitt nygamla tänk ser ut :)

  • Framskrittning för hand och sen under ryttare. Redan här är det fokus på att han har sin kropp mitt mellan mina ben och inte sladdar iväg. 
  • Trav och galopp där benet betyder fram. För att han ska kunna driva jämnt med bakbenen kan jag inte mesa runt i någon halvdan trav eller galopp, utan vi jobbar på i friskt tempo. Byter varv ofta, och känner att ställning och böjning fungerar. 
  • Många, många skrittpauser. Nästan som att så fort han har klarat av en övning så får han långa tyglar och massor klappar. Sen kanske han bara skrittar 30 sekunder, men jag tycker att det är extra viktigt att han får känna sig duktig samtidigt som han måste få länga ut sin hals som gärna blir kort. 
  • Sedan jobbar vi omväxlande med förvänd galopp, öppnor, skänkelvikningar, slutor osv. Följt av skrittpauser. Hela tiden tänk friskt framåt och en bred hand som tar emot bakbenen. 
  • Efter det kan jag dämpa honom, då kan jag sitta med ekonomiska gångarter och träna lydnad i övergångar osv. Men att försöka mesa runt i alldeles för lågt tempo innan han är framme för skänkeln är liksom döden för honom. 

Sedan har vi ju det största problemet - hans form. Han vill ju hemskt gärna placera nosen bakom lodplan. Här måste ni förstå att detta är inget jag gör, jag skulle aldrig dra honom dit eller placera honom där medvetet. Men jag har insett att jag kan inte sitta och tjata och fokusera på fronten/nosen, när allt faktiskt måste komma bakifrån. För ärligt talat, när han faktiskt är ärligt igång med bakbenen och loss i nacken så kommer nosen fram. Så det blir helt fel för mig att sitta och dra upp hans huvud (fått dessa instruktioner, men det är inte så enkelt). 

Jag märker en stor skillnad på honom nu då jag inte längre tjafsar om detta. Det är som att mitt (allas) fokus på vart han placerar sin nos har skapt ett mycket större problem än vad det faktiskt är. Han är mycket mer tillfreds och positiv till arbetet, och jag får helt enkelt jobba vidare med att aktivera fram mulen på honom. 

Jag är otroligt glad över hur han känns nu, det är flera pusselbitar som faller på plats under varje ridpass. Jag har även bestämt mig för att avvakta ytterligare med tävlandet tills vi kan gå ut säkert i LA/MSV C. Jag har fortfarande inte bråttom, och ska jag vara ärlig så börjar jag inse att Jakob troligtvis kommer vara den första hästen jag startar i Grand Prix. För nu finns hettan där när jag rider, viljan att göra rätt och talangen för samling. 

Idag tränar vi för Emelie Änges igen, och det är så skönt att vara hemma i sitt system! 😍

(null)

(null)

(null)

Nya sadeln är på ingång...

...och därför är det dags att lägga ut Erreplusen för försäljning :) 

Jag säljer min Erreplus Rembrandt som är uttagen Mars 2017. På grund av skadad och sjuk häst under föregående år har den inte använts mycket så den är i princip i nyskick! Vid bom, 18 tum. Ändringsbar och omstoppningsbar. En otroligt skön sadel med greppigt läder. Den sätter dig i korrekt position. Smal midja och en nära känsla till hästen. 

"Erreplus-sadlarna har en ny revolutionerade bom. Den är mer öppen i framvalvet och tillåter därmed hästen att ha en större rörelsefrihet. Muskler i bog och tornutskott kan fritt jobba under sadeln utan att störas.  Erreplus-sadeln är stoppad med siliconbehandlad syntetull som formar sig efter hur din häst ser ut idag."

Nypris 36500:-, mitt pris 27000:- eller bud (som jag har rätt att neka). 

Sadeln finns i Enköping! 


Skicka en kommentar eller ett mejl till myrrhamatilda@live.se vid intresse :) 

(null)


Äntligen Wanda

Varje gång jag besöker Wanda är det som att jag kan andas fritt. Hon är hästen som liksom plockar fram det bästa ur mig samtidigt som hon får mig att komma med på jorden. Jag kan verkligen känna hur min puls lugnar sig när jag är med henne, och detta då jag verkligen klarats av att "bara vara", i nuet. Visst tänker jag lite framåt när man känner hur fölis (lilla Z eller lilla W) rör sig där inne i magen, men det går inte att komma ifrån att Wanda och jag är som gjorda för varandra. Min själsfrände finns i en häst. 

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Till top